Det känns som att hela mitt liv har tappat all sin mening. Jag orkar knappt andas. Det är så tungt. Varenda steg är tungt. Varenda andetag är tungt. Jag orkar inte hålla uppe min kropp.
Allt är tungt. Allt är ett jävla mörker.
Jag trodde att jag var förberedd. Att jag visste vilken sorg det är. Jag har varit med förut.
Men jag har aldrig i hela mitt liv upplevt sorg som denna. Aldrig, aldrig, aldrig.
Tårarna tar aldrig slut och jag kan inte förstå hur jag ska kunna fortsätta leva utan henne vid min sida.
Om jag kunde trycka ner mitt ansikte
i din päls en sista gång
och aldrig någonsin släppa dig.