Vi lär känna varandra mer varje dag och i mina ögon blir hon bara finare och finare för varje dag.
När Caspian är ledsen numera så la han berätta varför och jag hade förträngt hur maktlös man är med ett litet barn som inte kan berätta eller visa. Hade glömt hur det skär i hjärtat att se dom små tårfyllda ögonen som bedjar efter hjälp men inget av det man försöker med hjälper. Fyfan.
Igår och idag har varit jobbiga dagar. Känner mig maktlös och dålig som inte kan hjälpa henne. Just nu verkar det vara magen och vad jag än gör så duger det bara gör några sekunder. Älskade lilla vän. Paniken i dina ögon skär i mitt hjärta och jag skulle göra vad som helst för att aldrig behöva se dig eller din storebror ledsna. Vad som helst.
