Precis checkat ut från jobbet för två lediga dagar. Sen har jag bara helgen och nästkommande helg kvar. 6 arbetspass innan gravid/föräldraledighet.
Det ska bli så otroligt skönt. Räknar glatt ner timmarna nu.
Men samtidigt ganska tråkigt, har så jäkla kul på jobbet och jag vet inte om det här är mina allra sista veckor här eller om vi ses igen jag och ortopeden. Min anställning avslutas under min ledighet så faktum är att jag inte har något arbete att gå tillbaka till efter min ledighet. Den känslan är sjuk.
Men räknar mig samtidigt inte till arbetslös för det, planen är att jag tar upp mina studier i januari. Läste en termin nu under hösten sen blev det för mycket med alla jäkla gravidkrämpor. Och skulle jag inte hittat någon studiemotovation så är det nog inga problem ändå, förstår inte hur undersköterskor kan bli arbetslösa. Vill man jobba finns det jobb överallt.
Bland de klokaste beslut jag tagit i mitt vuxna liv var då jag sa upp min fasta tjänst hos kommunen för ett vikariat i regionen. Varit vikarie mer än ett år nu och jag är så glad att jag tog det beslutet, hamnade på en så himla fin arbetsplats och jag skulle ljuga om jag sa att det inte känns lite sorgligt att säga hej då till mitt fina ortopedgäng nästa vecka.
